Skrivet av: miljodebatt | april 14, 2008

Vet vetenskapsmännen alltid vad de pratar om?

Jag blev en aning förvånad när jag läste DN- debatt inlägget idag angående skogspolitiken, en rad forskare och professorer hade skrivit under på att de ” skäms över att Sverige – ett av världens rikaste länder och med en profil av att vara progressivt på miljöområdet – inte effektivt arbetar för att nå nationella och internationella miljömål”.

Jag ifrågasätter inte att det här är personer med stora kunskaper om djur och natur…Men frågan är om de verkligen har greppat helheten på ett korrekt sätt.

Först en grov överdrift ”Bortåt 2 000 skogslevande arters överlevnad hotas på grund av den förda politiken”

I utvärderingen av de svenska miljömålen för levande skog kan man läsa följande om delmål 4

Miljömålsrådet bedömer att delmålet är uppnått. Vid slutet av 2005 fanns 23 åtgärdsprogram för hotade arter. De innehöll åtgärdsförslag som berör 52 hotade arter. De förväntas på sikt ge positiva effekter för ett stort antal andra arter.”

Sen tar de upp ett par förvirrande siffror, ” Produktiviteten har ökat med 50 procent under de senaste 80 åren. Under de senaste 15 åren har volymen växande skog ökat med 25 procent och den årliga avverkningen med över 30 procent.”

Jaha?

Skogen växer, vi kan avverka mer samtidigt som arealerna ökar. Vi får en levande skog och en levande industri, toppen! Eller?

Vidare ”Vi har bytt ut de naturligt förekommande skogsträden mot förädlade plantor. Den nya skogspropositionen betonar ökad produktion av skogsråvara och pekar ut stubbrytning, dikning, gödsling och intensivskogsodling av främmade trädslag som metoder för att uppnå detta. ”

Enligt färsk statisktik från Skogsstyrelsen ser vi en ökning av arealen urskog ( alltså riktigt gammal skog, vi har brukat skogen så länge det funnits människor i Sverige så riktigt urskog finns inte)

Från informationsmaterialet över de svenska miljömålen kan man läsa följande ”Riksinventeringen av skog visar att år 1998 var arealen gammal skog i hela landet cirka 1,2 miljoner hektar. Målet är att till år 2010 öka arealen gammal skog med minst 5 procent.

En uppskattning till och med år 2005 pekar på att arealen ökat. Uppskattningen är statistiskt säker. Sammantaget kan målet nås med god marginal till år 2010”

och för gammal lövskog…

”Sammantaget är möjligheterna mycket goda att arealen äldre lövrik skog ska öka med 10 procent till år 2010.”

När det kommer till metoder för att öka produktionen i av skogsmaterial så har diskussionerna pågått i årtionden, det är inget nytt som uppkommit nu, och en hel del omfattande studier har gjorts på ämnet. I mitten av 90- talet gjordes en stor miljökonsekvensbeskrivning av IVL och Skogforsk , som senare följdes upp av en annan studie från Skogforsk 2002. Studierna visade att det går att öka tillväxten och samtidigt tillämpa god miljövård, såvida det görs på rätt tid och rätt plats. Spontant kan man ju också tänka sig att ju effektivare produktionen bli för brukad skog, desto lättare blir det att avsätta skog för miljöendamål…

Sedan till andelen skyddad skogsmark ”Idag är endast 5 procent av den produktiva skogmarken nedom fjällregionen skyddad naturskog. Det är en låg andel i ett internationellt perspektiv. Globalt är drygt 12 procent av världens skogar skyddade och enstaka länder som Costa Rica har avsatt mer än 25 procent av sin skogsareal, ett fattigt land i jämförelse med Sverige”

Här är det svårt att uppskatta den verkliga mängden avsatt skogsmark, på skogsindustrierna nämner man en siffra på 8% avsatt skogsmark utifrån nationell statistik, men från de siffror som finns tillgängliga på skogstyrelsen från 2007 kunde jag räkna ihop till ca 7%. I dessa siffror ingår dock inte de avsatta 4 miljoner hektar lågproduktiv skog jag nämnde i mitt tidigare inlägg, internationellt är det inte vanligt med sådana avräkningar i statistiken, vilket kan göra att den svenska statisktiken blir missvisande om man gör internationella jämförelser.

Och så den gamla käpphästen, genetisk variation är viktigt! ”Vi vet att den genetiska variationen utgör grundstommen i den biologiska mångfalden, och att den är central för att skapa motståndskraft mot förändringar i bland annat klimatet. Ekologisk och genetisk forskning visar att ekosystemens och populationernas förmåga att motstå förändringar har en direkt koppling till den biologiska mångfalden. Det moderna skogsbruket riskerar därför att försvaga den ekologiska motståndskraften mot de dramatiska klimat- och miljöförändringar vi står inför.”

Absolut, men nya träslag behöver inte betyda försämrad genetisk variation, bara för att det är förändrad genetisk variation. Importerade träslag har odlats i de svenska skogarna under lång tid, Contortatallen är en av de sorter som det finns längst erfarenhet av, den introducerade storskaligt på 70- talet och har fördelen att den ger 40 % högre produktion än den svenska tallen. Men det är inte bara med tanke på tillväxt som nya sorter kan vara bra, nya sorter kan också var bättre just med tanke på deras förmåga att anpassa sig till klimatförändringarna, som exempel på det kan man nämna doglasgran och sitkagran. Inplanterade trädsorter skulle likaväl kunna innebära att en bättre genetisk variation finns för att klara av klimatförändringar.

En växande skog, och speciellt en ung sådan är dessutom ovärderliga som kolsänkor, vilket är av störta vikt för att motverka växthuseffekten.

Så frågan kvarstår, är skogsbruk verkligen nödvändigtvis ett hot mot miljön? eller kan det vara en möjlighet?

Annonser

Responses

  1. Förklaringar till siffror

    Hej

    Kul att vår artikel väcker intresse. Uppenbart har dock vissa faktauppgifter vara svåra att ta till sig. Jag vill kort bara förklara några av dessa.

    – I Sverige sköts arbetet med statistik kring hotade och missgynnade arter (Rödlistade) av Artdatabanken. Vid sista listningen fanns 3653 arter med vars ”långsiktiga överlevnad i landet inte är tryggade”. Av dessa finns 1875 i skogen, dvs ”närmare 2000”.

    – Statstiken kring skogsproduktionen finns på Skogsstyrelsens hemsida och finns med i vår artikel för att illustrera att det inte är synd om skogsbruket.

    – Gammal skog enligt skogsbruksdefinitionen är inte att jämnställa med ”urskog”. Gränsen för ”gammal skog” går vid 120 eller 140 år gamla träd. Då livslängden på en gran kan vara mer än 350 och en tall 700 år är det långt kvar till att en 120 årig gammal skogs kan kallas naturskog eller urskog. Vid 120 år är en gran med andra ord bara ”giftasvuxen”.

    – Procent skyddad skog är en röra beroende på vad man inkluderar som ”skyddat” och vilken del av skogsmarken man avser. De 5 % vi hänvisar till är summan av formellt och frivilligt skyddad produktiv skogsmark nedom fjällregionen.

    – Slutligen, genetiken. Detta är en komplex fråga där vi skulle behöva mer tid och utrymme för diskussion. Det är egentligen också det vi efterlyser. Idag planteras det främmande genotyper utan uppföljning på annat än produktionsresultaten och förslaget om introducera ytterligare främmande trädslag kräver en nogrann analys. Trots allt ska ju dessa träd växa på svensk skogsmark i många årtionden så en viss försiktighet i starten är det minsta man kan begära.

    Mvh

    Bege Jonsson

  2. Ja siffror är ju roliga, så då kan vi ju bryta ner det ännu lite mer tycker jag 🙂

    När det kommer till de 1875 hotade skogsarterna så är det

    263 där tillräcklig kunskap saknas
    92 räknas som försvunna
    91 akut hotade
    255 starkt hotade
    490 sårbara
    684 missgynnade

    Det kan te sig mycket, men för att exemplifiera varför det är överdrivet att beskylla skogsbruket, eller skogspolitiken för att uppmot 2000 arter hotas så måste man gå ännu lite djupare in i ämnet.

    På listan över försvunna arter finns det en hel del man skulle kunna ifrågasätta. Tex står det att Munkhättan, en blomma som tidigare fanns i en park på en ö i Skåne, och som dessutom troligen var införd, har dött ut. En annan art på listan är Skogsnäbbblomfluga, denna anses ha dött ut pga av klimatförändringar och för arbetshästarnas tillbakagång samt ökad hygien i slaktavfallshantering, Gulfläckigt klippfly är en annan art som förvunnit från landet, men man tror att den kan komma tillbaka och återetablera sig i något större stenrott, största hotet är dock vägbelysning med UV- ljus. En del av arterna har dessutom aldrig funnits i landet utan är felbestämda. Ett flertalet andra har bara hittats på ett fåtal ställen, exempel på det är Steppjordstjärna som man funnit på ett ställe i Skåne på trampad betesmark, och på ett annat ställe i Västragötaland under en ek, om det har funnits på fler ställen förrut är omöjligt att veta, men nu står den på rödlistan för akut hotade arter i skog. Hur dessa exempel är kopplade till skog och skogsbruk? inte vet jag…

    Tydligt är dock att ju fler arter vi hittar i skogen, ju större blir hotet mot mångfalden, trotts att vi inte kan veta hur stora dessa populationer har varit, eller vad som krävs för de ska kunna upprätthålla ett livskaftigt bestånd.

    En stor del av de hotade arterna är dessutom kopplade till annan skog än den som brukas av skogsindustrin, så som ädellövskog, så det känns som att man åtminstone borde rensa bort sådan arter när man pratar om att skogsbruket hotar 2000 skogslevande arter…

    Med risk för att bli långrandig, och det här vet säkert ni som forskar… med det finns även ett flertal rapporter och undersökningar som visat på att skogsbruket till och med gynnar en del arters existens och överlevnad.

    och nej gamla skog kan inte jämställas med urskog, det var endast ett förtydligande för miljömålbeskrivningen som jag hänvisade till, där man kan se att bestånden ökar.

    Mvh Frida

  3. Hej igen

    Visst, med 1875 arter på listan kan man givetvis hitta exempel på arter där skogsbruket möjligen inte är huvudanledningen till att de hotade. Detta förändrar dock inget i sak. Den storskaliga landskpasomvandlingen som skogsbruket åstadkommit under de senaste 150 åren är den absolut viktigaste faktorn till att vi har ett mycket stor antal arter hotade i våra skogar.

    Läs gärna mer om bakgrunden till hoten i Rödlistan (Gärdenfors 2005. Rödlistade art i Sverige 2005. ArtDatabanken),

  4. Bengt Gunnar,
    Är det inte lite intressant som den här bloggposten visade, att tunga akademiker slentrianmässigt skriver under på en artikel som vid en närmare granskning faktiskt inte håller vad rubriken lovar?

    Det känns lite som att akademierna ibland används mer som instrument för opinionsbildning än som en pålitlig kunskapskälla.

  5. Det är helt riktigt som Frida skriver, att vi skall förvänta oss att antalet arter på rödlistan ökar ju mer kunskap vi får om floran och faunan. Vi kan t ex förvänta oss att det finns många tvåvingar som påverkas negativt av skogsdikning, och parasitsteklar som drabbas av minskning av mängden död ved, som i själva verket borde finnas med på rödlistan om vi bara hade information om dem. Och det här är två artrika grupper, så bara bland dem kan det handla om hundratals arter. På det sättet utgör de knappt 2000 skogsarter som finns på rödlistan idag en underskattning av det verkliga antalet arter som är försvunna, hotade eller hänsynskrävande i skogen. Men hur stor den underskattningen är kan vi förstås inte veta idag.

    Enligt Artdatabankens Artfaktablad har den svenska förekomsten av munkhätta funnits på en ö i Krageholmssjön, senast funnen i början av 1900-talet. Där växte den i en skuggig lövskog tillsammans med andra krävande lundväxter. Arten är spridd i Danmark, och lär således utgöra ett naturligt inslag i den sydskandinaviska skogsfloran. Det är visserligen sant att det har funnits en park på ön i Krageholmssjön på 1700-talet, men det eventuella sambandet mellan parken och munkhättan är bara spekulation. Hur bra Frida har varit på att återge de övriga arternas biologi har jag inte orkat att kolla upp.

    Av Fridas inlägg kan man möjligen få intrycket att det inte bedrivs något skogsbruk i ädellövskog. Men det bedrivs förstås skogsbruk också där, så det finns ingen anledning att ta bort sådana arter från beräkningen.

    Visst finns det arter som gynnas av brukad skog; det är ju inte så att det blir alldeles tomt på djur och växter när man brukar en skog, men antalet arter blir lägre. Eftersom skogsbruket leder till en ökad areal med täta yngre gran- och tallskog, gynnar man förstås de arter som trivs där. Men de är inte så många. Om man bedriver naturvårdsanpassat skogsbruk så skapar det förutsättningar för betydligt fler arter jämfört med om man bedriver ett rent virkesproduktionsmaximerande skogsbruk.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: